För mycket syntetisk folsyra kan störa absorptionen av den bioaktiva formen folat.
En ny studie visar att ometaboliserad folsyra i blodet kan reducera upptaget av den bioaktiva formen av vitaminet. Långvarig användning av den syntetiska formen av vitamin B9 (folsyra), reducerar upptaget av den aktiva formen 5-metyltetrahydrofolat (5-MTHF), också kallad metylfolat, har ett forskarteam i Amsterdam upptäckt. (1) Ett resultat som bekräftar tidigare studier om detta.
Användningen av syntetisk folsyra för att förhindra födslodefekter har lett till berikning av livsmedel i 50 länder vilket i och för sig resulterat i en minskning av ryggmärgsbråck hos foster. Men en ganska hög procent av befolkningen kan inte omvandla syntetisk folsyra till den bioaktiva formen 5-(MTHF) och en del kan inte omvandla så höga doser. Resultatet blir en onormalt hög nivå av folsyra i blodet som inte omvandlas och på så sätt kan dölja brister och invagga i tron att man är säker.
Sverige är ett av de första länderna som sett över detta och slutat rekommendera berikning av livsmedel med folsyra. Man har haft en aning om att de höga doserna syntetisk folsyra som inte omvandlas till metylfolat kan orsaka cancer, möjligen på grund av att det blockerar upptaget av naturligt folat från maten.
För att få i sig tillräckligt med naturlig folat behöver men äta rejält med gröna grönsaker – varje dag.
Folsyra/folat har en mängd viktiga funktioner förutom att skydda fostret. Nedan presenterar vi ett kapitel ur en kommande, uttömmande bok om vitaminer och mineraler.
Vitamin B9 – Folsyra/Folat
Funktion:
Kortfattat: detta vitamin är mest känt som folsyra eller folat. Folat är egentligen den övergripande termen av de två formerna av vitamin B9. Folsyra är den syntetiska formen som används vid beredning av kosttillskott eller berikning av mat. Man kallar dock den naturliga formen man få i sig via maten folat.
Folat är viktigt för RNA/DNA-syntesen och metabolismen av protein samt för bildandet av röda blodkroppar. Det är nödvändigt för att foster skall utvecklas normalt vad gäller hjärna och ryggrad.
Ingående: Påverkar nybildningen av celler genom syntes av aminosyror. Nödvändigt för normal tillväxt såväl som läkande av sår samt nyskapandet av celler och vävnad hos fostret under graviditeten. Folat/folsyra är även nödvändigt för fertiliteten hos både män och kvinnor och påverkar spermaproduktionen hos män. Man har även observerat en reducerad risk för stroke med 10 procent vid långvarigt intag. En finsk studie på 1980 män under tio år fann att de som konsumerade mest folat från maten hade 55% lägre risk för en akut hjärt- och kärl-incident.
Överkurs: Under de första veckorna efter befruktningen bildas det tidiga anlaget till centrala nervsystemet (neuralröret) hos fostret. Folsyra/folat spelar en viktig roll för att neuralröret ska utvecklas normalt. Neuralrörsdefekter (NTDs) uppstår då embryot misslyckas med att stänga neuralöret (ryggmärgskanalen) mellan dag 21 och 27 efter befruktningen. NTDs inkluderar flera felfunktioner, såsom missformation av hjärnan och/eller ryggmärgen. Om man har låga halter folat/folsyra i blodet före och under de första veckorna i graviditeten ökar risken för ryggmärgsbråck hos fostret. Flera studier visar att kosttillskott med folsyra kan minska risken för ryggmärgsbråck. Man tror att de viktiga momenten inträffar innan kvinnan är medveten om att hon är gravid. Celldelningen hos fostret är mycket aktivt redan då.
Folsyra/folat är också viktigt för mammans blodbildning.
Total mängd folat i kroppen hos en vuxen är 10-30 mg.
Höga doser av folsyra kan häva den typ av blodbrist (anemi) som är ett tidigt tecken på B12-brist. Risken med allmän berikning av mat, plus eventuella kosttillskott med enbart folsyra kan då innebära att brist på B12 inte upptäcks i tid, varmed ökad risk för nervskador ökar.
Metylering*: den syntetiska formen folsyra omvandlas till den aktiva formen metylfolat i kroppen hos friska personer. Ren folsyra kan kroppen inte utnyttja. Men en ganska hög procent av befolkningen kan inte omvandla folsyran. Det innebär höga halter folsyra i blodet men inget i cellerna. Det konkurrerar dessutom med absorptionen av naturligt folat i maten som inte tas upp. Det kan bland annat resultera i allergisymtom då histaminet inte fördelas ordentligt i cellerna med folsyra. Folk med höga halter histamin bör därför använda metylfolat (5-MTHF) som kosttillskott. Man kan känna igen hög histaminhalt på att man har låg smärttolerans, har orolig sömn och svårt att slappna av, kan bli deprimerad utan orsak; fysiskt kan det visa sig i astma och hudproblem. Migrän och mag- och tarmbesvär kan visa sig.
Metylbrist orsakas av ett genetiskt fel som påverkar ett enzym (MTHFR – metyl-terahydrofolat reduktas) vilket är ett mycket viktigt enzym för hälsa i största allmänhet. Defekter i metyleringsprocessen leder till folatbrist har kunnat kopplas till kroniskt trötthetssyndrom och även autism. MTHFR-enzymets uppgift är att omvandla folat till den form som kroppen kan använda, metyltetrahydrofolat (5-MTHF) eller metylfolat som vi kallar det.
Källor: Namnet folat kommer från det latinska ordet folium, vilket betyder löv. Ät en skål med blandade grönsaker rik på folsyra varje dag, till exempel grönkål och spenat. Andra växtkällor är baljväxter, broccoli, svampar, gröna bönor, dadlar, ärtor, sparris, betor och persilja. En avokado ger ca 100 mcg folat. Om man äter minst 500 gram baljväxter, frukt och grönsaker, som innehåller mycket folat, klarar man dagsbehovet. Men även lever innehåller mycket folat. Man får dock tänka på att folsyra är känslig för värme.
Bristsymtom: Brist på folat/folsyra är inte ovanligt. Bara en bråkdel av alla kvinnor i fertil ålder intar en kost som ger dagsbehovet på 400 mcg, säger SBU. Brist kan ge blodbrist (megoblastisk anemi) vilket orsakar trötthet, koncentrationssvårigheter, irritation, andfåddhet, hjärtklappning, ömhet och öppna sår på tunga och slemhinnor, förändringar i hud och hårfärg.
På samma sätt som med B12 kan brister av folat resultera i depression.
Bristsymtom kan märkas först månader efter dåligt dietintag. När folattillgången inte är tillräcklig till de snabbt växande cellerna i benmärgen reduceras celldelningen, vilket resulterar i färre men större, fast omogna, blodceller. Äter man inte folatrika grönsaker regelbundet och inte tar tillskott är risken stor att man får brist. Alkohol, rökning och en del mediciner motverkar upptaget. Individer i tidiga stadier av folatbrist kanske inte visar uppenbara symtom, men blodkoncentrationen av homocystein kan däremot öka., vilket även kan vara brist på B12 och vissa andra B-vitaminer. Folat hjälper till att bryta ner aminosyran homocystein.
Denna information gäller inte bara kvinnor, män kan också drabbas av brister.
Vitiligo kan vara ett bristsymtom. Det orsakas av att huden förlorar pigment fläckvis och blir förblir vit vid solande men brunt runtom vilket kan orsaka utseendeproblem. Det finns studier som visat att det kan gå att vända på. Personer fick behandling i tre år med folsyra och B12-sprutor. Huden blev återpigmenterad. Folk med vitilago har oftast låga värden med folsyra och B12, men tillskott hjälpte inte alltid till full repigmentering, dock stannade den upp och hälften blev bättre. 6 blev helt bra. Tillskotten skulle tas med solexponering på sommaren och UV-ljus under vintern.
Övrigt: Livsmedelsverket rekommenderar att man tar folsyra under de första tolv veckorna av graviditeten, efter det påverkas inte fostret vad det gäller ryggmärgsbråck då ryggmärgskanalen har stängt sig. Dock bör man fortsätta äta mat som är rik på folat. Man bör, skall, ta folsyra/folat redan en månad innan om man planerar graviditet för att få en normal nivå redan innan befruktningen. Risken är inte stor, men 20-25 barn i Sverige föds med ryggmärgsbråck, och det är lägst i världen. Men omkring 80 foster aborteras bort årligen vid upptäckt via ultraljud. Man räknar med att hälften beror på folat/folsyrebrist.
Kvinnor som haft problem med graviditeten tidigare rekommenderas i USA att ta upp till 4000 mcg (4 mg) folsyra för att reducera risken för ryggmärgsbråck. Nya rön bör gälla formen metylfolat istället.
Rekommenderad dagsdos är annars 400 mcg i USA och 500 mcg i Sverige för gravida kvinnor.
Mer än 50 länder berikar maten med folsyra. Sverige har slutat då man fått för sig att folsyra kan öka cancerrisken och att man inte vill utsätta hela befolkningen för detta. Istället rekommenderar man kvinnor att ta tillskott vid graviditet. SBU säger att det kan vara ”biologiskt plausibelt” med ökad cancerrisk, baserat på djurförsök. Inga säkra resultat finns, men man vill inte berika livsmedel pga. denna anledning. Det saknas säkra studier om detta.
Biverkningar/överdoseringar: Inga registrerade biverkningar finns, mer än vad svenska Livsmedelsverket har utfärdat om potentiell cancerrisk för folsyra. Åsikterna i övriga världen är delade om detta, och det finns även indikationer på att för lite kan orsaka cancer. En studie 2017 såg inget samband mellan folsyra och cancer, dock en 18% reducerad risk för kardiovaskulära sjukdomar med tillskott.
Historia. Runt 1920 trodde man att folatbrist och anemi var samma sak. 1931 gjorde forskaren Lucy Wills en observation som ledde till identifierandet av folat som det näringsämne som behövdes för att förhindra anemi under graviditeten. Han använde då bryggarjäst för att bota anemi. Några år senare kunde man identifiera det aktiva ämnet folat i bryggarjästen. Det isolerades 1941 från spenatblad och man kunde bestämma dess kemiska struktur och framställa folsyra. Först 1960 kopplade man ihop folatbrist med ryggmärgsbråck hos foster och i slutet på 1990-talet började man berika mjöl med folsyra. Sverige var förmodligen det första landet som slutade med berikning av mjöl med folsyra. Idag är det dock få tillverkare som berikar mjöl med vitaminer.
Doseringar:
Spädbarn (6-11 månader) 50 mikrogram
Spädbarn och barn under 2 år 60 mikrogram
Barn mellan 2 och 5 år 80 mikrogram
Barn mellan 6 och 9 år 130 mikrogram
Barn mellan 10 och 13 år 200 mikrogram
Ungdomar över 14 år och vuxna 300 mikrogram
Kvinnor i barnafödande ålder 400 mikrogram
Gravida och ammande 500 mikrogram
Dietary Folate Equivelents (DFEs).
Folsyra som kosttillskott eller berikning tas upp bättre än naturlig folat från maten. Man har därför något i USA som kallas Dietary Folate Equivelents (DFEs). Det visar hur effektivt upptaget är i förhållandet mellan naturligt och syntetiskt Folat.
1 mikrogram (mcg) naturlig folat från maten motsvarar 1 mcg DFEs.
1 mcg folsyra till maten som kosttillskott eller berikad mat ger hela 1,7 mcg DFEs.
1 mcg folsyra som kosttillskott tagen på fastande mage ger 2,0 mcg DFEs.
Som exempel, en portion mat med 60 mcg folat skulle ge 60 mcg med DFEs.
Medan en portion pasta med berikat mjöl med 60 mcg folsyra skulle ge 1,7 x 60 = 102 mcg DFEs.
Ett kosttillskott på 400 mcg folsyra på fastande mage skulle dock ge hela 800 mcg DFEs.
* Metylering:
Metylering är en process för att reparera och avgifta kroppen, men även att stänga av och på gener. En vanlig genetisk defekt har att göra med metylering. När den inte fungerar drabbas vi lättare av kroniska sjukdomar. Kemiskt sett innebär metylering en kemisk reaktion, där en metylgrupp – en kombination av en kolatom och tre väteatomer – fäster sig vid ett enzym. Då utför enzymet en specifik åtgärd.
Ett exempel är allergier. En metylgrupp kan binda sig till histaminet som bryts ner och försvinner.
Recensioner
Det finns inga recensioner än.