Inflammation är ordet på allas läppar. Men vad är det egentligen och hur påverkar det oss?

Vi tar det från början.

Inflammation är vårt immunförsvars sätt att skydda oss från okända inkräktare eller skada, med andra ord; infektioner, trauma, exponering för kemikalier eller främmande partiklar och ämnen. När inkräktare identifieras som något okänt kickar immunförsvaret igång en inflammation för att oskadliggöra hotet och läka skadan.

Den kan vara allt från några minuter till dagar.

Det finns två olika sorters inflammation.

  • akut inflammation.

  • lågintensiv/kronisk inflammation.

Klassiska symptom på den akuta inflammationen är smärta, rodnad, svullnad, feber, nedsatt funktion och/eller försämrat allmäntillstånd.

Men den lågintensiva och ibland också kallad kroniska (låt er inte bli vilseledda av ordet. Den är varken definitiv eller dömd att vara för evigt aktiv som ordet kronisk indikerar) inflammationen är svårare att upptäcka.

Inflammationsresponsen är fantastisk när den kickar igång, eliminerar hotet/läker skadan, för att sedan upphöra.

Men den lågintensiva inflammationen innebär att immunförsvaret konstant identifierar “inkräktare” och svarar med ett lätt inflammatoriskt påslag hela tiden. Lågintensiv inflammation har kopplats samman med allvarliga hälsotillstånd som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes, Alzheimers samt diverse andra autoimmuna sjukdomar.

Lågintensiv inflammation kan uppkomma av flera olika anledningar:

  • Dysbios (obalanserad tarmflora)

  • Eftersom ca 70% av vårt immunförsvar sitter i tarmen och med en tarm överväxt med onda bakterier försvagas det naturliga immunförsvaret. Det kan också leda till “Leaky gut” vilket innebär att toxiner och för stora partiklar tar sig ut i kroppen genom tarmväggen. På andra sidan väntar immunförsvaret som direkt tänder den röda lampan då dessa partiklar inte hör hemma där.

  • Allergi/intolerans mot livsmedel

  • Var gång vi får i oss en produkt som vår kropp inte tolererar skapar immunförsvaret antikroppar gentemot dessa. Hur mycket beror självklart på mängden vi ätit. Och om vi var dag får i oss en liten mängd så har vi en ständig aktivering av vårt immunförsvar och konstant inflammation.

  • Ohälsosam kost

  • Vissa livsmedel är proinflammatoriska. Transfetter, raffinerade produkter, hög andel kolhydrater, hårt besprutat etc. De föder också de “onda” bakterierna i vår tarm.

  • Övervikt

  • Övervikt stimulerar proinflammatoriska cytokiner som aktiverar immunförsvaret.

  • Fysisk och mental stress

  • Även negativ stress frigör cytokiner som kickar igång immunförsvaret. Cytokinerna i sin tur kommunicera direkt med hjärna och detta är också kopplingen mellan inflammation och depression.

  • Okvalitativ sömn

  • Forskning visar att individer med oregelbunden eller brist på sömn har lättare att drabbas av inflammation då immunförsvaret försvagas.

  • När vi är utvilade tenderar vi också att göra bättre val, och det ikluderar även vad vi väljer att stoppa i våra munnar..

  • Kemikalier

  • Regelbunden exponering av kemikalier kan också leda till inflammation. Detta innefattar självklart bekämpningsmedel och besprutning på livsmedel, men kan också vara hem- eller arbetsmiljö.

  • Parasiter

  • Oönskade organismer som lever i kroppen under lång tid kan trigga igång inflammation.


Symptomerna för den lågintensiva inflammationen är många, diffusa och kan förändras med tiden, men här kommer en lista på några av de vanligaste:

  • Trötthet & låg energi.

  • Viktuppgång.

  • Värk.

  • Insomnia.

  • Magbesvär.

  • Halsbränna.

  • Hjärndimma och svårt med fokus och koncentration.

  • Depression & låg sinnesstämning.

  • Återkommande infektioner.


Oavsett om man tror sig gå runt med lågintensiv inflammation eller inte är en anti-inflammatorisk livsstil ingen dum idé!

Läkande eller förebyggande är frågan? Att skapa vanor som stödjer kroppens funktioner och eliminerar stressfaktorer kommer hjälpa dig leva livet på dina villkor. I hälsa och glädje!

Följ med i vår serie om hur man skapar ett anti-inflammatoriskt livsstil inom alla livets områden.


Källa:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5507106/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK493173/